Vad påverkar privatekonomin?

Vi har i denna serie tidigare pratat om grunderna i ekonomi, och därefter hur samhällsekonomin påverkar din personliga plånbok och ekonomi. Den här gången tänkte vi titta lite närmare på andra saker som också kan förändra ditt egen situation på pengafronten. Det är ju nämligen så att det inte bara är konjunkturen, räntelägen och arbetsmarknad vi har att förhålla oss till, utan en hel del annat. 

Artikelns innehåll:

• Varför priser ändras beroende på årstid
• Tillgång och efterfrågan
• Vardagliga utgifter

Ekonomin under året

Vad många inte tänker på är att den vanliga kalendern i högsta grad påverkar läget i din plånbok. Tänker man efter är det å andra sidan inte så konstigt. Dels har vi händelser på året som medför direkta utgifter i form av födelsedagar, högtider (jul, påsk, midsommar, semester), skolstarter, skolavslutningar och mycket annat. När man tittar på sina utgifter är det ofta lätt att glömma bort att det ska handlas presenter, finkläder och nya gympaskor. Ibland ska avgifter för egna eller anhörigas hobbies och fritidsaktiviteter betalas vid starten av en ny termin. 

En annan sak som också är bunden till detta är årstiderna. Vintern brukar innebära en ökad värmeförbrukning som framför allt för de som bor i hus starkt påverkar el- och energiräkningar att stiga märkbart. 

Tillgång och efterfrågan

Dessutom är det också så att mycket av det vi handlar är säsongsbundet. Olika typer av livsmedel kostar olika mycket under olika tider av året, och det gäller faktiskt för nästan all typ av konsumtion. Något förenklat kan det sägas att det handlar om tillgång och efterfrågan. Om många vill köpa samma sak vid en viss tidpunkt stiger priset, och samma sak gäller när det är svårare att få tag på det man vill köpa. När de första lasterna av färskpotatis når livsmedelsbutikerna är priserna enormt höga, men faller sedan när det börjar bli gott om skörd.

Vardagliga utgifter

Ditt boende är en av de saker som har störst inverkan på din ekonomi. Utöver de mest självklara kostnaderna som hyra, eventuella förseningsavgifter och bostadslån finns det fler saker som ska räknas in. Tidigare pratade vi om värme- och elkostnader. Kostnader för reparationer, renoveringar och underhåll dyker upp för de flesta förr eller senare. Dessa utgifter kan variera mycket, men framför allt för den som bor i hus är det en betydande utgift. Läget på ditt boende spelar också in. Kan du parkera gratis i anslutning till huset om du har bil, eller måste du hyra eller stå på betalparkering? Om du inte har bil, hur ser möjligheterna att åka kollektivt ut och vad kostar det? Och hur långt är det att åka till jobb, skolor, fritidsaktiviteter, släkt och vänner? Resekostnader som inte direkt handlar om pendling till jobb och skola är ofta lätta att missa.

Din livsstil spelar också in på dina kostnader. Det kan tyckas vara en självklarhet när man tänker på saker som resvanor, uteliv och konsumtion av till exempel hemelektronik, men det handlar också om vilka krav man har. Krav på sådant som märken,utseende och status. Är man beredd att handla på second hand blir det en helt annan klädbudget än om man föredrar att ha kända, etablerade märken. Är man beredd att byta däck själv kan det till exempel vara ett bra sätt att spara en del pengar varje år på

Givetvis finns det ett otaligt antal sätt man kan spara pengar på i sitt hem, och det vi har ställt upp här är bara några få av dem.

Sammanfattning

Nästan alla tänker på att inkomster och utgifter är grunderna i ekonomin, speciellt om du läst de tidigare delarna i denna serie. Då vet du också att räntor också styr i hög grad. Vad denna text i grund och botten handlar om är att din ekonomi rör sig även utifrån andra händelser, en del som du själv kan påverka direkt och andra som du kan anpassa dig till. Vet man vad som påverkar ekonomin är det lättare att arbeta för att skapa förbättringar och dessutom få bättre förståelse för ens eventuella utmaningar och möjligheter.